Växel: 010 381 147
Osuuskunta Maitosuomi
Extranet login
Osuuskunta Maitosuomi

Aktuellt

Kraftverket i Schkopau, mjölkproduktionen och sinnebildernas värld


01.05.

Vad finns det för samband mellan begreppen i rubriken? I själva verket kanske inget alls, men det är teman som diskuteras, eller borde diskuteras, ännu mera än idag. Kort sagt: klimatet är gemensamt och vet inte av några gränser.

 

Också finländarna borde bekymra sig mera över de tyska och polska kolkraftverken än över hur mycket kött vi äter eller hur mycket mjölk vi dricker. I den offentliga diskussionen har många tappat sinnet för proportioner, och diskussionen har drivit in på sidospår, som till exempel att det ska läggas skatt på mjölk eller kött. Den finländska kött- och mjölkkonsumtionen löser inte de globala problemen.

Finlands koldioxidutsläpp är ungefär 56 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Av detta är mjölkproduktionens andel under fem procent. Tidskriften Tekniikka och Talous publicerade en lista över de 30 största utsläppskällorna i Europa, och de flesta är polska och tyska kolkraftverk. På 29. plats har vi kraftverket i Schkopau som nämns i rubriken, och vars utsläpp är två och en halv gånger större än utsläppen från Finlands mjölkproduktion. Ett enskilt kraftverk i Tyskland avger alltså så mycket utsläpp, och är ändå bara på plats 29 i europeisk jämförelse. CO2-utsläppen från den anläggning som toppar listan är femton gånger större än utsläppen från Finlands mjölkproduktion, och Finlands utsläppskällor är inte ens nära den storleksklassen.

 

De största utsläppskällorna i Finland är stålfabriken i Brahestad, Nestes oljeraffinaderi i Borgå och Hanaholmens kolkraftverk i Helsingfors. Stålfabriken i Brahestad ligger på plats 61 i europeisk jämförelse. I Helsingfors finns förutom Hanaholmens kraftverk också ett kolkraftverk på Sundholmen och ett kraftverk i Nordsjö, som drivs med jordgas.  De sammanlagda utsläppen från de tre kraftverken är betydligt större än utsläppen från hela Finlands mjölkproduktion. Helsingfors stad har beslutat att lägga ner sina kolkraftverk, och vi hoppas att man snart hittar en bra lösning på detta.

 

Det att vi jämför utsläppsnivåerna innebär inte, att vi inte ska fortsätta att utveckla vår verksamhet och minska koldioxidutsläppen med alla tillgängliga och vettiga åtgärder, och samtidigt öka kolbindningen. Vi ska så klart städa i eget bo. Samtidigt som vi satsar på vallodlingen, produktionsnivån och djurens välmående, förbättrar vi mjölkproduktionens lönsamhet. Vi i Valiogruppen gör stora satsningar på åtgärder som syftar till att producera en kolneutral mjölk. Det är till fördel för alla våra producenter att vi lyckas med åtgärderna.

 

Varför ska vi bry oss om mjölkproduktionens kolbalans?

 

Mjölkproduktionen och jordbruket har sin egen betydelse för klimatförändringen, trots att en jämförelse med de riktigt stora punktutsläppen kanske får oss att tänka, att våra åtgärder inte har någon betydelse. För konsumenterna och mjölkproduktionens image har våra ansträngningar ändå betydelse. Vi lever i en värld av sinnebilder.

 

Konsumenternas köpbeteende styrs i dag i första hand av de sinnebilder av företag och produkter som någon skapat.

 

När en produkt har samma egenskap som en annan alternativ produkt har, väljer kunden den produkt som han uppfattar som bättre, enligt kriterier som är viktiga för honom själv. De värden det gäller är bland annat djuromsorg, klimatfrågor eller hälsosamhet. Havredryckernas klimatavtryck är kanske mindre än mjölkens avtryck, men när valet motiveras med hälsoaspekter skorrar det illa i våra öron. Vi måste se till att sinnebilden av den finländska mjölkproduktionen hålls god och blir ännu bättre, och att den är sanningsenlig. Om vi inte lyckas med det leder det oundvikligen till att konsumtionen av mjölkprodukter minskar, vilket sätter press på mjölkens producentpris.

 

Reima Luomala
VD
Osuuskunta Maitosuomi


Tillbaka till nyheter