Växel: 010 381 147
Osuuskunta Maitosuomi
Extranet login
Osuuskunta Maitosuomi

Aktuellt

I lantbrukspolitiken rör det sig hela tiden


21.02.

Efter växlande väder med plusgrader varannan dag så har vintern kommit med kyla och snö. Hoppeligen kommer det att vara en lagom period av kyla då det alltid medför merarbete med låga temperaturer på gårdarna.

 

 

I lantbrukspolitiken rör det på sig hela tiden och det mest aktuella är revideringen av djurskyddslagen eller lag om djurens välbefinnande. Lagen är planerad att träda ikraft 2020 om nuvarande riksdag hinner godkänna den.

 

För tillfället är lagförslaget på remissrunda och olika organisationer har möjlighet att ge utlåtande om innehållet.

 

Det som länge varit en stötesten är benämningen djurens egenvärde som i utkastet är ersatt med att djur skall behandlas väl och med respekt. Ändå finns det med i förklarningen av paragrafen att djuren har ett egenvärde och är kännande varelser dock med det tillägget att det inte hindrar att djur används på sådana sätt som är allmänt accepterade (produktionsdjur).

 

Den andra stora frågan som länge diskuterats är båsladugårdarnas framtid. I utkastet så har man nu skrivit att djur inte längre skall få hållas uppbundna och efter en övergångstid på 5 år från det att lagen träder i kraft, så skulle det bli förbjudet att fortlöpande hålla andra djur än kor och kvigor för mjölkproduktion uppbundna.

 

Det som också väcker frågor är att i förslaget finns en skrivning om att djurhållaren bör skydda djuren från rovdjur. Det är enligt min mening ett krav som gör att vi inte kan veta vilken nivå av skydd som kan anses tillräcklig i lagens mening, för att skydda djuren från t.ex. vargar. Man kan ställa sig frågan, kan djurhållaren ställas ansvarig för att rovdjur angriper produktionsdjur då vi inte ens får skrämma bort en varg från gårdsplanen?

 

Frågan om tillgång på vatten o föda har också varit uppe till diskussion många gånger. I skrivelsen är formuleringen nu någorlunda vettig. Man skriver att ett djur skall säkerställas lagom mängd vatten och föda av tillräckligt god kvalitet.

 

Utöver nämnda exempel så finns det många andra saker som måste följas upp i utkastet så att vi som producenter har en möjlighet att kunna leva med lagen och att vi inte får ännu mera byråkrati o höjda kostnader.

 

Trots allt så är den bästa garanten för god djurhållning att vi får en skälig ersättning för våra produkter som gör att vi kan fortsätta producera mjölk av bästa kvalitet.

 

Vinterhälsningar

Henrik Strandberg

styrelsemedlem


Tillbaka till nyheter