Växel: 010 381 147
Osuuskunta Maitosuomi
Extranet login
Osuuskunta Maitosuomi

Aktuellt

Antti Saaris ledare


30.11.

Året går mot sitt slut och växtperioden 2018 är överstökad. Jag tror att jag i våras sade det högt, att jag hoppades att året ens skulle bli normalt. Det skulle inte ens ha behövt bli särskilt bra. Efter de kalla och regniga somrarna 2016 och 2017 hade en helt vanlig sommar varit nog. Men inte heller den här sommaren blev normal. Torkan och hettan slog nya rekord, och man led av torka på många håll i Finland. Visst fanns det också stora lokala skillnader. I de kommuner där det kom regnskurar på lämpliga tidpunkter kunde man tack vare sommarens värmesumma få en god skörd. Klimat och väder är ju inte samma sak, och de senaste årens extrema väder ryms inom ramen för de normala vädervariationerna. Men det är säkert att klimatet förändras och att sannolikheten för extrema väderfenomen ökar.

Den största väderrisken inom mjölkgårdarnas produktionsprocess sammanhänger med grovfoderproduktionen. Det bästa sättet att minska risken är genom att differentiera produktionen. Det är bra att ha en vall med flera arter av vallgräs som överlappar varandra när växtperioderna varierar. Ett annat sätt att sprida grovfoderproduktionens risker är med helsädesensilage. Att skörda spannmålen till grovfoder under dåliga vallår har gjorts i årtionden, men resultatet är också här bäst när man väljer växtslag och sorter med tanke på helsädesensilage.              

Ett nytt möjligt sätt att minska grovfoderproduktionens väderrisk är att odla höstsäd. Själv sådde jag hösten 2017 råg för produktion av grovfoder. Rågen kunde utnyttja vårfukten och det heta vädret i maj och avkastade ca 5000 kg ts/ha före slutet av maj.

Finland har som medlem i EU förbundit sig till målsättningarna för klimatavtalet från Paris. Med avtalet vill man begränsa klimatuppvärmningen till 1,5 C grader. Dessa mål kommer framöver att synas allt tydligare också i jordbrukspolitiken. Vi kan vara säkra på att man i de kommande stödreformerna går in för att styra jordbruket i en allt klimatvänligare riktning. I offentligheten har nötkreaturen framställts som matproduktionens största klimatspöken. Man glömmer lätt bort hur olika klimateffekterna är av vallbaserad mjölkproduktion jämfört med mjölkproduktion som baserar sig på majsensilage. Det kommer nu an på våra intressebevakare att se till, att folk inser vallens roll i kolbindningen, och att stödsystemet i de kommande reformerna uppmuntrar till vallodling som siktar på stora skördar.

Valio har av tradition klarat sig bra i mätningarna om företagens ansvarsmedvetenhet. För att den goda placeringen ska hålla måste man jobba för saken. Konsumenternas oro för klimatförändringen växer och är särskilt stor i de yngre åldersklasserna. För att möta den oron meddelade Valio i september att man tar sikte på en kolneutral mjölkkedja. Det är en lång väg dit, det kommer att räcka decennier snarare än år innan man är där. Å andra sidan är det ändå möjligt för Finland med sin vallbaserade mjölksektor att nå målet, till skillnad från Mellaneuropa och Nordamerika, där korna utfodras med majsensilage. När vallen växer binder den kol och en del av kolet lagras i marken. Genom att effektivera den kolsänka vallen utgör kan man kompensera de koldioxidutsläpp som uppstår i mjölkproduktionens andra processer. Hur långt detta leder återstår att se, men redan det att Valio offentliggjorde sitt mål om en kolneutral mjölkkedja inverkar i konsumenternas ögon positivt på Valios varumärke. Det att Valio också i framtiden håller sin tätplats på listan över ansvarsmedvetna företag förbättrar Valios möjligheter att också i fortsättningen betala bättre avräkningspris än i EU i medeltal.

Bekämpningen av klimatförändringen kommer i framtiden att kraftigt styra konsumenternas val och den offentliga regleringen. Genom att vara aktiv och tillsammans med experter i branschen försöka hitta lösningar på mjölkproduktionens klimateffekter kan vi bevara mjölkproduktionens acceptans i konsumenternas och den offentliga maktens ögon. Samtidigt är det bra att minnas, att nästan alla metoder som förbättrar produktiviteten samtidigt också förbättrar mjölkproduktionens klimateffektivitet.

 

Antti Saari, Styrelsemedlem i Maitosuomi


Tillbaka till nyheter